Hebefilt perspektiv











{mars 9, 2008}   Intervju med Karl Wikman

För oss hebefiler som också hänger på Flashback forum är KarlWikman ett av de mest respekterade namnen. Han har där berättat öppet om sin hebefili och han har dessutom ”avslöjat” att han är identisk med författaren till en av de mest älskade och cirkulerade novellerna publicerade på svenska på nätet med hebefilt (och även sadistiskt) tema någonsin, nämligen ”Thailändsk elev” som han publicerade 1999 under signaturen Micke Morot. Karl Wikman har besvarat mina frågor skriftligen.

Du har beskrivit dig själv som hebefil. Kan du definiera dig närmare? Pojkar och/eller flickor? Vilka åldrar?

Jag brukar se det som att alla människor har sin egen åldersrelaterade eller hellre mognadsrelaterade ”attraktionskurva”. Tänk dig ett koordinatsystem där du på y-axeln placerar ”grad av sexuell attraktion” och på x-axeln placerar ”partners fysiska mognadsnivå”. Min kurva har då sin ”puckel” mellan att flickor hamnar i puberteten till dess att de är färdiga med sin pubertetsutveckling. Allra mest sexuellt attraktiva tycker jag att flickor är i den tidiga puberteten, när brösten börjar utvecklas på allvar och de växer hastigt på längden och är längre än sina jämnåriga pojkar. Sekundära könskarakteristika skall inte vara helt utvecklade, men utvecklingen skall vara påbörjad. Och det är alltså flickor som gäller för min del – inte pojkar.

Jag kan också tycka att vissa flickor är sexuellt attraktiva även något år före puberteten – men det hör till undantagen att jag reagerar så, vilket gör att jag tvekar att kalla mig också för pedofil. Däremot är jag helt klart också teleiofil (teleiofili=sexuell attraktion till vuxna) – jag fortsätter att känna sexuell attraktion till kvinnor långt upp i åldrarna. Det är helt enkelt så att bland 13-åringar så har drygt hälften av alla flickor ett utseende som attraherar mig starkt, medan den procentuella andelen attraktiva 40-åriga kvinnor är tämligen liten i min smak.

Min ”attraktionskurva” ligger alltså nere vid nollnivån alldeles fram till när flickor närmar sig puberteten. Där går den sedan rakt upp till en toppnivå, som sakta börjar falla av efter 16-årsåldern och närmar sig nollnivån igen efter klimakteriet.

Vissa blir helt enkelt hebefiler genom att alltid dras till tonåringar och sedan åldras. För andra är det något som kommer senare i livet. Hur var det för dig?

Min sexuella preferens för flickor i tonåren är något som utvecklats på senare år. Jag upptäckte när jag var ungefär 22-23 år gammal att jag gillade att titta på yngre tjejer. Jag hade annars uteslutande tittat på jämnåriga och äldre. Min ”gubbsjuka” har sedan tilltagit allt mer, och nu är det bara undantagsvis jag ser med större sexuell åtrå på en jämnårig kvinna när jag själv så smått börjar närma mig 40.

Begreppet hebefili kritiseras från flera håll. En del anser att det är ett helt onödigt begrepp eftersom det är helt självklart att vi män tänder på tonårstjejer. Andra menar att det bara är en variant av pedofili. Hur ser du på detta?

Jag tror att de som vill jämställa hebefili med pedofili tänker mer på lagstiftning och värdering av sexuella handlingar än de tänker på saken ur ett rent begreppsligt perspektiv. Eller så har de kanske snöat in på att man i Sverige anses vara ”barn” i laglig mening tills man är 15 år (straffmyndighetsåldern). Pedofili betyder ju ordagrant ”kärlek till barn”, och anser man då att man är ”barn” tills man är 15 så är det ju på sätt och vis rimligt att man också anser hebefiler med en preferens för personer yngre än 15 år också är pedofiler.

Hebefiler brukar å sin sida hävda att man bör använda en mer biologisk definition av ”barn” när man konstruerar sina begrepp – inte minst för att saken blir något mindre godtycklig då. ”Barn” ser man då som prepubertala individer. Med pubertetens inträde upphör barndomen och därför är hebefili och pedofili två helt olika fenomen.

Jag tror det vore olyckligt att inte hålla isär pedofili och hebefili när man exempelvis är intresserad av att studera orsakerna till att dessa former av sexuella preferenser uppstår. Hebefili kan knappast anses vara biologiskt omotiverat på samma vis som pedofili är – och därför misstänker jag starkt att pedofili delvis har andra bakomliggande orsaker än hebefili har.

Det finns de hebefiler som är säkra på att deras hebefila läggning är ”exklusiv” på så vis att de helt utesluter att de skulle känna sexuell attraktion till vuxna kvinnor på det sätt som teleiofiler gör. Det tror jag är mycket ovanligt. Jag tror istället att hebefili faller inom ”normalspannet” för manlig sexualitet, och att det vanliga är att man fortsätter att vara sexuellt attraherad av kvinnor även högre upp i åldrarna (givet att de är i god fysisk form).

När du skriver att somliga anser att ”det är helt självklart att vi män tänder på tonårstjejer” så nickar jag förstås instämmande, efter som det finns överväldigande empirisk evidens för den saken. I samhällen som är mer patriarkalt präglade än vårt eget (som ju i alla fall börjar närma sig jämställdhet) finns en tydlig tendens att äldre män ingår äktenskap med yngre kvinnor. Så har det varit i vår egen historia, och så har det varit i andra kulturers historia. Men man behöver inte gå så långt för att se att det är unga könsmogna kvinnor som är de främsta objekten för vår sexuella attraktion: Det räcker med att studera reklambilder (det är vanligt med mycket unga kvinnor i underklädesreklamen och i modebranschen) eller att kasta ett öga på den moderna forskningen om skönhetspreferenser.

En tysk studie där man arbetade med så kallade ”kompositbilder” av ansikten visar att ansikten som vi bedömer som vackra har vissa gemensamma drag. Om man exempelvis tar ett antal ansiktsbilder av mycket vackra kvinnor som alla är över 18 år gamla och framställer en kompositbild av dem, så kommer kompositbilden dels att bedömas som långt mycket vackrare än medelvärdet av de ingående riktiga ansiktenas attraktivitet, dels förefalla avsevärt yngre än de ingående riktiga ansiktena. Modellen på kompositbilden förefaller vara omkring 14 år gammal, eftersom en viktig del i varför de äkta ansiktsbilderna bedömdes som vackra var att de ägde en egenskap som kallas ”babyfaceness”.

Om man blandar in barnsliga eller ungdomliga ansiktsdrag i bilder av äkta ansikten, så bedöms de ansikten som innehåller 10-50% barnsliga drag som vackrare än originalansiktena av en mycket stor majoritet. Detta ansikte

komposit1.jpg

med 40% barnsliga drag bedöms som betydligt vackrare än detta ansikte

komposit2.jpg

med 0% inblandning av barnsliga drag.

Liknande studier har utförts på silhuettbilder. Man har där funnit att män föredrar kvinnokroppar med en viss kvot mellan midjemått och höftmått (ca 0.7 för att vara exakt) och en viss BMI (ca 19-20). Sådana mått är betydligt vanligare bland yngre kvinnor än bland äldre.

Jag har tyvärr aldrig sett någon bra studie av så kallad ”penile tumescence”-typ där man mäter mäns penisreaktioner till bilder av kvinnor i olika åldrar. En sådan studie skulle ju ha möjlighet att bringa klarhet i den där ”normalitetsfrågan” som ständigt finns i diskussionen om hebefili. Men egentligen är den frågan tämligen ointressant, även om jag här har ägnat den stor uppmärksamhet. Frågan om hur vanlig eller ovanlig en företeelse är har ju ingen betydelse för hur den skall värderas, inte sant?

Har du haft fungerande relationer med jämnåriga och/eller äldre också?

Lustigt att du använder ordet ”också”, vilket implicerar att jag skulle ha haft relationer med flickor i den ålder jag är som mest attraherad av. Det har jag inte. Jag lever sedan 20-årsåldern tillsammans med en kvinna som är jämnårig med mig. Vi är gifta. Hon är min enda sexualpartner sedan vi blev tillsammans – alltså sedan nära nog 20 år nu.

Jag tror inte att jag skulle kunna ha en fungerande relation med en tjej som var i de tidiga tonåren. Trots att jag inte är särskilt fysiskt attraherad av min fru har vi ett fantastiskt sexliv, och vi har en mycket bra relation också i övrigt. Vi ger varandra ett stort intellektuellt utbyte och är varandras livspartners på ett sätt som jag inte kan se att man enkelt skulle kunna vara i ett förhållande med mycket stor skillnad i mental mognad.

Humbert Humbert i Nabokovs ”Lolita” hade en tanke om att han skulle uppfostra sin unga följeslagerska till att bli hans idealpartner, men det är en idé jag inte tror på. Kärlek och attraktion över generationsgränserna kan förstås finnas, och visst tycks det som om förhållanden av det slaget kan bli lyckade, men jag tror det hör till undantagen. Jag behöver en intelligent och mogen livspartner med livserfarenhet.

Vad betyder ”teen porn” för dig?

Menar du 1) vad begreppet ”teen porn” innebär, eller 2) vad själva företeelsen har för betydelse i mitt liv?

På fråga 1) så är svaret att jag tolkar begreppet som namn på minst två företeelser. Det ena är erotiserandet av unga men fullt lagliga flickor eller rentav äldre kvinnor försedda med flätor och knytblus. Porrfilmaren Max Steiner (Max Hardcore) har gjort en karriär av att klä upp unga flickor i skoluniform och att ha mycket avancerad och hårdhänt sex med dem. Ariel Rebel

ariel41e.jpg

är typisk ”teen porn” – en ung och mycket vacker tjej med små bröst. Hon är 18 fyllda, men i vissa fotovinklar ser hon ut att vara kanske 12-13 år gammal, om man kisar lite med ögonen.

Det andra sättet som begreppet kan förstås på är: porr eller erotiska bilder med alldeles äkta tonåringar – sådant som faller under den svenska lagstiftningens klassificering av barnpornografi.

I den första bemärkelsen är detta någonting som betyder ganska mycket i mitt liv. Jag har en stor samling pornografi av den typen. Både bilder och filmer. Denna pornografi är en viktig del av min utlevelse av min hebefili.

Erotiska bilder av äkta tonåringar betyder också en hel del för mig. Det är ju inte olagligt att surfa runt och titta på sådana bilder, så länge man inte sparar bilderna på sin hårddisk. Och om man avaktiverar sin webbläsares cache-funktion så lämnar tittandet inte ens temporära filer på datorn. Bilder på unga tonåringar på nudiststränder eller i bikini är inte moraliskt stötande, tycker jag (ingen kommer ju till skada vid bildernas tillblivelse, eller som en följd av att jag tittar på dem), så det unnar jag mig att surfa runt och titta på. Det är också en viktig del av min utlevelse.

Om jag inte hade dessa utlopp för min sexualitet så vore mitt liv betydligt tristare, den saken är säker! Novellskrivande har sin tjusning, liksom att läsa god erotisk litteratur, men min hjärna är beroende av visuell stimulans ibland.

Gränsdragningen mellan hebefili och pedofili upplevs av många som problematisk. Detta gäller både sympatisörer till dessa läggningar (eller någon av dessa) och rent sexnegativa. Hur ser du på detta?

Att man drar en skarp gräns kan kanske ses som hotfullt, om det samtidigt talas om att man borde sänka byxmyndighetsåldern till pubertetens inträdande eller att man skulle tillåta porr med personer som är könsmogna oavsett ålder. Kanske tycker pedofiler att de riskerar att bli lämnade utanför i ännu en rörelse mot sexuellt likaberättigande (pedofiler uteslöts ju ur gayrörelsens kamp för likaberättigande, för att bögar och flator enklare skulle kunna hävda sin legitimitet).

Mitt svar på frågan kommer att komma in mycket på det du berör i nästa fråga, så jag fortsätter där:

Hur ser du rent allmänt på de sexuella minoriteterna? Borde alla accepteras? Borde det sättas gränser?

Givetvis bör alla sexuella minoriteter accepteras. Man måste mycket tydligt skilja på handlingar och tankar. Så enkel är hela saken för mig.

Den som fantiserar om vaniljsex med sin jämnåriga partner är lika mycket värd som den som fantiserar om att begå överfallsvåldtäkter på dagisbarn – hur chockerande det än kan vara att ens tänka att det finns människor som har sådana fantasier. Fantasierna skadar nämligen ingen människa – utom möjligen den som fantiserar och har samvetskval över detta till följd av omgivningens bristande acceptans för ens läggning. Det är när fantasier går över till handling som saker inträder i den sfär där moraliserande omdömen och lagstiftning är på sin plats.

En fundamental princip som jag tycker att man bör ta på stort allvar som upplyst humanist är den om alla människors rätt till självbestämmande över sin egen kropp. Den enda anledningen vi normalt bör få åberopa för att inskränka individers frihet är att deras handlingar utgör en fara för andra. Men bör alltså inte ingripa ens om en individ skadar/riskerar sig själv med sina handlingar – så som rökare, bergsklättrare, extremsportare och överviktiga gör. Däremot bör man kanske få lov att ingripa med paternalistiskt tvång (alltså för individens egen skull) när denne har fått sin förmåga till självbestämmande nedsatt – exempelvis av drogmissbruk/alkoholism. Där har förmågan till självbestämmande satts ur spel, och då kan vi få lov att ingripa ”för individens egen skull” mot dennes vilja, så länge förmågan till självbestämmande är nedsatt.

Bör man då slopa alla åldersgränser för sexuella handlingar mellan barn och vuxna eller mellan yngre tonåringar och vuxna? Nej, det tycker jag vore problematiskt. För sex är faktiskt inte helt ofarligt, och unga individers förmåga till självbestämmande är faktiskt inte fullt utvecklad. Därför kan barn och unga inte fatta ”informerade beslut” om sexuella handlingar. Det engelska uttrycket ”informed consent” är mycket relevant i sammanhanget.

Ett barn kan mycket väl samtycka till sexuella handlingar. Barn leker sexuella lekar redan på dagis, även utan att ha blivit utsatta för övergrepp av vuxna eller ha tvingats se på porrfilm. Det är en del av deras naturliga nyfikenhet på kroppen och våra olikheter. De kan vilja klämma på kvinnors bröst eller se på när pappa kissar. De leker gärna ”doktor” eller ”du visar din så visar jag min” och det är inget tvivel om att de till en del är medvetna om att det de experimenterar med har sexuella undertoner. Det är spännande och pirrigt. Barn kan också på detta vis samtycka till och initiera sexuella handlingar med vuxna, även om det är vanligare att de har förstått att sexuella känslor är något som man skall hålla lite hemligt för vuxna, eftersom de vuxna reagerar så kraftigt när de kommer till uttryck.

Det barn saknar är dock den fulla förmågan till samtycke. Barn är automatiskt i ett beroendeförhållande till vuxna i deras omgivning. Vuxna bestämmer, helt enkelt. Därför kan barn lätt bli förförda eller manipulerade att göra saker som de inte är bekväma med. Vuxna kan lätt utnyttja barns beroendeställning, eftersom barn inte enkelt kan uttrycka vad de har varit med om och vad de helst inte skulle vilja vara med om.

När det gäller ungdomar i yngre tonåren – sådana jag själv har ett egenintresse av att tillåta sex med, kan man tycka – så är saken inte fullt lika besvärlig med samtyckesaspekten. En 13-åring har nog ofta utvecklat en mycket god förmåga till självbestämmande och samtycke. Kanske mer så idag än för 30 år sedan till och med. Men då kommer vi till problemet med ”informerat” samtycke.

Vi har valt att lägga åldern för valdeltagande i allmänna val till 18 år, eftersom man då bör ha utvecklat ett sådant tänkande att man kan begripa i alla fall grunderna till olikheterna mellan de olika partierna och några av konsekvenserna av olika politiska förslag. Att inlåta sig på sexuella handlingar kan vara väl så livsavgörande och riskabelt som att rösta i allmänna val. Om man inte förstår hur sexuellt överförbara sjukdomar smittar, vad de kan ha för konsekvenser, och hur man bäst skyddar sig, så bör man kanske inte börja ha sex? En så ”ofarlig” sjukdom som klamydia kan ofta vara helt symtomfri men ändå leda till sterilitet. Osynligt kondylom kan leda till livmoderhalscancer eller cancer i munhålan. Oskyddat sex kan leda till graviditet – och att göra abort är inget lätt beslut att ha på sitt samvete.

Jag tycker inte att man kan anses fullt mogen att börja ha sex förrän man har utvecklat både förmåga till samtycke och självbestämmande och en tillräcklig kunskapsbas. Att införa ”knullkörkort” för att göra byxmyndigheten mindre godtycklig än en strikt åldersgräns har jag ibland argumenterat för (mest på skoj) – men det vore kanske att från statligt håll gå in och i ännu högre grad än idag gå in och styra i ungdomars sexualitet. Och ett sådant system skulle kanske leda till ännu värre moralpanik och lätt kunna manipuleras till att bli strängare än det väl inarbetade system vi har idag. Och vill vi verkligen ha en myndighet som rotar omkring i ungdomars underliv för att kontrollera om de är fysiskt könsmogna – vilket för övrigt är en process med en ganska stor ”penumbra” (=vaghet, gråzon)…?

Mitt svar är alltså: Ja, det bör sättas gränser. Åldersgränsen för sex är en ganska bra lag. Den kanske borde justeras något enstaka år nedåt, men den är exempel på en ganska så rimlig kompromiss mellan olika viktiga värden.

Men vissa andra gränser är kanske helt orimliga. En gräns som vi sätter handlar om medverkande i pornografi och erotisk bild. Jag ser inga större problem i att man tillåter spridande av nakenbilder på barn och ungdomar – även bilder med exponerade könsorgan. Så länge bilderna inte har tillkommit vid erotisk posering, vilket är ett övergrepp, så finns där ju inget offer! Likaså borde man få lov att framställa och sprida virtuellt framställd barnpornografi (och snuff-pornografi, och grov våldtäktspornografi, mm) eftersom där inte kan finnas något offer när det bara är ettor och nollor i en dator som manipuleras.

Det är också konstigt att man inte skall få lov att medverka i porrfilm om man nu är byxmyndig. Har man tillräcklig förmåga till informerat samtycke till att ha sex (med allt vad det innebär av olika risker), så borde man väl ha tillräcklig förmåga till informerat samtycke till att fånga saken på bild och låta bilderna spridas.

För att sammanfatta:

Jag är på det hela taget för att man försöker införa ett perspektiv där man skiljer tydligt mellan tankar och handlingar. Alla läggningar är fullt acceptabla, så länge de inte utlevs på någon annans bekostnad. Om folk skulle börja skriva in på sina donatorkort att de önskar donera sina organ till medicinsk forskning och sin övriga lekamen till nekrofilernas riksförbund, så vore det helt i sin ordning i mitt tycke. Ingen kommer ju till skada. Och om ett företag började tillverka sexdockor i form av barn och tillhörande virtuell barnporr, så tycker jag att det vore helt i sin ordning – rentav berömvärt, eftersom det skulle ge så många pedofiler så stor njutning.

Men om pedofiler börjar ropa på att man skall tillåta sexuella handlingar mellan barn och vuxna så länge man inte kan bevisa tvång, eller om hebefiler börjar ropa på att vuxna skall få ha sex med tolvåringar om man bara skriver på ett papper om informerat samtycke först, då drar jag åt mig öronen. Där finns för mycket potential för missbruk och övergrepp.

På Flashback har du berättat att du inte lever ut din hebefili. Hur fungerar det? Är det inte väldigt frustrerande?

Kort svar: Jo, det är väldigt frustrerande. Jag tittar längtansfullt efter unga flickor på stan. Mina våta blickar följer dem på badhuset. Jag får hela tiden hålla mig i skinnet så att jag inte får för mig att ladda hem olagliga bilder till min dator – jag vet ju var sådant går att få tag på. Och när jag har sex med min fru får jag ofta försöka blunda och föreställa mig att hon var ung och slank och vacker. Men så är det nog för många, även om de inte är hebefiler.

Att försöka leva ut min hebefili vore ren galenskap! Jag skulle för det första aldrig kunna fortsätta vara gift med min underbara hustru. Jag skulle bli en sådan där glosögd snuskhummer som hängde efter tonårsflickor på badhuset och utanför skolorna. Eller så skulle jag få försöka ta en lärarexamen och söka jobb på en högstadieskola, och hela tiden få hålla mig i skinnet för att inte tafsa på småflickorna. Och de skulle nog märka min läggning, och så skulle det börja gå rykten om mig. Och hur stor chans har en 35+are som närmar sig 40 att hitta en villig flicka på 15 år? Det skulle vara förödande för mitt sociala liv att inleda en sådan jakt. Nej tack, det är bättre med fantasierna och frustrationen!

Vissa romantiker påstår att just icke-utlevande ger en extra kvalitet åt den längtan man inte lever ut. Genom att det ger ökad njutning av konst, kultur och tankar kring fenomenet. Är detta romantiskt struntprat eller ligger det något i det?

Struntprat. Jag längtade i minst 8 år efter att ha sex med en tjej. När det äntligen inträffade så ångrade jag det inte, och jag skulle aldrig få för mig att börja längta efter att ha det ogjort bara för att få komma tillbaka till den där intensiva längtan och nyfikenheten jag hade innan. Utlevande är mycket skönare än återhållet begär. Visst ger det en ökad njutning av hebefilirelaterad konst och kultur, men njutningen är bitterljuv och det bittra är starkare än det ljuva.

Men utlevande är idag oförenligt med ett normalt socialt liv. Jag vill inte bli som Humbert Humbert.

Min förhoppning står till utvecklingen av kraftfullare datorer och virtuella miljöer där man kan leva ut sina sexuella lustar utan att någon kommer till skada, oavsett hur depraverade ens böjelser är.

Tack för ordet! Det var roligt att medverka i din intervju. Jag hoppas att jag inte har varit för långrandig.



Tack än en gång för att jag fick medverka. Har du fler frågor så är det bara att återkomma.

Frågan om gränsdragning (lagstiftning) tycker jag är superintressant. Jag ser gärna att någon pressar mig lite mer där, så att jag får min position prövad. Först när man tvingas försvara sin position så ser man om den är något att ha. Det är svårt att försöka se problemen i det man själv tänker.

mvh
/Karl



Poe says:

Tack själv för att du tog dig tid för att svara så grundligt på frågorna. Det blev mycket intressant att läsa.

Visst är de juridiska aspekterna högintressanta. Jag tar till mig ditt förslag där och ska fundera på hur det kan följas upp.

När hebefili och juridik diskuteras blir det ofta en diskussion om åldersgränsen för sex. Som du kanske såg kom det för ett par veckor sedan en dom där en 25-årig man i Sverige dömdes till två års fängelse för att ha haft samtyckande sex med en 11-årig flicka. Blogge Bloggelito skrev en uppmärksammad och omdebatterad kommentar till denna där han pläderade för könsmognad + samtycke som tillräckliga kriterier. Jag gav min syn på saken här:
https://hebefili.wordpress.com/2008/02/26/bor-15-arsgransen-sankas/ (där finns också länkar till Blogges kommentarer).

Dessa frågor är ständigt aktuella och jag vill gärna ”pressa” dig till att pröva och utveckla din position där.



Poe's drinking buddy says:

Synnerligen intressant. Speciellt det där med icke-utlevandet. Det måste väl gå att ordna på något sätt?



”Synnerligen intressant. Speciellt det där med icke-utlevandet. [b]Det måste väl gå att ordna på något sätt?”[/b]

Jag skulle förstås kunna beställa en flygresa till Kambodja och besöka de ökända barnprostitutionskvarteren i Sway Pak. Kanske finns det söta 13-åriga flickor där som man kan hyra för ett par dollar… Nej, jag skulle aldrig få för mig att göra någonting så förkastligt.

Inte heller ser jag att det vore förenligt med mitt äktenskap att gå bakom ryggen på min fru och försöka ragga tonåringar på nätet eller liknande. Och ett ”öppet förhållande” skulle inte fungera för oss, så det vore heller ingen utväg.

Som jag ser det finns den spännande utvecklingsmöjligheten i datorvärlden. Förhoppningsvis kommer det under min livstid att bli möjligt att få viss utlevelse i virtuella miljöer. Det kommer säkert inte att vara tal om Matrix-kvalité på simuleringen, men nog vore det möjligt att nå upp i upplösningar på något hundratal megapixel och skapa helt verklighetstrogna digitala karaktärer projicerade på en omslutande skärm? I kombination med sexdockor av realdoll-typ fast för hebefiler så kunde jag nog vara ganska tillfreds.

Berätta gärna hur du tänkte dig att den där utlevelsen skulle gå att ordna? jag blir verkligen nyfiken på vad du menar!

mvh
/Karl



Poe's drinking buddy says:

Ja, då verkar det ju kört 😦



Poe says:

Jag tycker din (Karls) vision om ”virtuell utlevelse” av hebefili är väldigt intressant. Och det är naturligtvis värt all respekt att du inte vill gå bakom ryggen på din älskade hustru och/eller använda dig av unga prostituerade. Den virtuella utlevelsen är väl närmast att se som en förfinad hi tech variant av gammal klassisk utlevelse via porr och sexhjälpmedel?

En sak som jag dock funderar på här är om din hebefili inte också inkluderar ett behov av själslig kontakt, själsligt utbyte med tonårstjejer? Är det en rent kroppslig sak för dig? För mig skulle detta sätt att leva ut inte fungera så bra tror jag eftersom min egen hebefili handlar minst lika mycket om att umgås på ett personligt plan med tonårstjejer som att ha sex med dom.



Karl Wikman says:

Nej, den inkluderar inte ett behov av själslig kontakt eller utbyte. Där fungerar min hustru och jämnåriga (eller i alla fall vuxna) människor bättre, som är bättre pålästa och allmänbildade.

Min hebefili är helt enkelt en attraktion till unga vackra kroppar.



Amarso says:

Personligen tycker jag inte att barnälskare ska behöva ”nöja sig” med virtual realityporr. Jag gillar själv inte ens hentai och manga. Jag kan bara inte se det erotiska, sexuella eller kärleksfulla i såna bilder.
Jag vill se de riktiga barnen.
För mig är det mycket mer än sex, även om det blir såpass enkelriktat med utlevandet på internet att det oftast tar den formen. Det är sällan man sitter och filosoferar och fantiserar annat än kring det sexuella, även om man ofta verkligen saknar den äkta närheten till barn.
I brist på att inte kunna få göra mycket med barn som är sexuellt behöver vi andra alternativ, men det finns ju redan så mycket bilder och filmklipp producerade?

Inget går dock upp mot att få spendera tid med barn i verkligheten, som sagt, och jag tycker vi bör kämpa hårt för att vi inte ska behöva vara tvingade att hålla oss borta från barnen. Vi måste bevisa för andra på nåt sätt att vi inte är ”sexuella rovdjur”, utan bara rent bokstavligen barnälskare.



Vilken slags verkliga bilder på ”barn” är det du önskar se, Amarso? Hur unga barn pratar du om, för det första (jag frågar eftersom du använder just ordet ”barn”). Är det hårdporr med vaginal, oral och anal penetrering du pratar om? Är det kanske avancerad sexuell posering? Är det påklädda poseringsbilder och nudistbilder?

Tycker du att gamla bilder som redan är publicerade och spridda borde lagaliseras, medan nya bilder skulle förbjudas? Eller menar du att alla slags bilder skulle vara lagliga att sprida och inneha, men att själva fotograferandet och de sexuella handlingarna skulle vara förbjudna? Eller vill du rentav att det skulle vara tillåtet att ha sex med barn?

Jag blir nyfiken när jag läser det du skriver, för du kommer inte rakt ut och skriver vad det är du önskar se och göra.



Amarso says:

Karl:
Jag önskar se både nakna och påklädda bilder av barn. Från 0 år och uppåt, eftersom jag tänder på barn från bebisålder.
Jag ÖNSKAR att de bilder som fanns tillgängliga var icke-övergreppsbilder, men tyvärr är de flesta bilderna ganska tveksamma av de som finns, särskilt på de riktigt små barnen. Jag gillar när barnen poserar fritt eller under viss regi, gärna nakna. Kanske ”flashar” nån kroppsdel. Tycker också om vissa fetischbilder. Eftersom de flesta bilder och videor med samlag, osv, dvs s.k. HC, är producerade under tvång, eller att man kan misstänka det, samt att det handlar ofta om incest, så är jag emot det materialet. Men det finns faktiskt sånt material som är väldigt sexigt. Ibland tvingas man stänga av känslorna lite för att inte bli för berörd. Det låter säkert hemskt, särskilt om man är emot övergrepp på barn. Jag är också det, men jag har samtidigt inte ”beställt” materialet. Ändå kan man som barnporranvändare må dåligt av att se mycket av det ondskefullare materialet. Oftast handlar det dock mer om nån slags ”överlevnad”. Inte på barns bekostnad, verkligen inte! Men fanns det alternativ och valmöjligheter, skulle man få leva ut sina känslor till barn på riktigt, vilket vore bättre för både barn och de som dras till dem.
BP är på både gott och ont, därmed. Jag hycklar inte om det, att tiotusentals barn farit illa genom deras medverkan. Det äcklar mig att vuxna använt barn av egosim, men jag kan inte bli äcklad av att det finns de som är sexuellt attraherade av barn och att de ska få fantisera kring dem hur de vill.
Det borde självklart vara lagligt att inneha all slags BP. Produktionen ska vara olaglig om barn skadas i den, annars ser jag ingen vits med ett sånt förbud heller. Smygtagna bilder bör inte heller vara olagliga om ansiktet inte syns. Och då menar jag bilder där barnet gör något ”privat” (går på toaletten, onanerar eller smeker sig självt).
Det borde också självklart vara tillåtet att ha sex med barn, men det berör i så fall framtiden eftersom dagens klimat inte tillåter aktiviteterna utan att de flesta barn far illa. Däremot råder för mig och många andra inget tvivel om att barn i olika åldrar (från spädbarnsålder) kan ha olika slags sexuella aktiviteter med en vuxen och att det bara är positivt, eller åtminstone överhängande positivt.
I korthet; så länge inget barn skadas ska allt vara tillåtet… Man måste också verkligen kunna veta och bevisa att barnet farit illa och en tredjeparts bedömning är helt oväsentlig.
Tyvärr finns det som sagt mycket BP som visar på övergrepp, men återigen bör man skilja på vem/vilka som utsatt barnet för övergrepp, om någon efterfrågat materialet, vilka som i första ledet spridit det, samt hur grovt övergreppet är. Kan man inte hitta något verkligt övergrepp eller om man inte ens kan ana, bara moralisera kring, att barnet farit illa, bör fallet läggas ner. Däremot anser jag att en som bara tagit del av materialet för att lagra det i syfte att onanera till det, ska gå helt fri från både brottsmisstanke och påföljd; inte ens datorn ska bli beslagtagen!

Generellt är BP-brott moralisering. Ett sätt för polis och intresseorganisationer att förfölja och trakassera pedofiler (och andra) samt att visa på ”nolltolerans”. Det är tankebrott. Vilket gör att ett så kallat BP-brott inte är ett verkligt brott. Det är oförsvarbart att straffa någon för dennes fantasier. Det handlar inte ett dugg om att det är ”barn som farit illa”, utan att hata barnkärlek på alla inblandades bekostnad.

Jag är stolt över min läggning och mina känslor för barn. De berör mig på så många sätt. Det är svårt att måla upp en bild av hur det skulle vara om man tilläts leva ut läggningen och ha ett barn som partner och sängkamrat. Jag vet bara att jag inte tycker om när barn far illa, att jag gör mitt yttersta för att inte ens ”besvära” barn, trots att jag trånar efter dem. Och jag vet också att jag tycker det är frustrerande att ”behöva onanera” till material där jag ändå är införstådd med att barn inte ställt upp under bra förhållanden.



Poe says:

Barnporr kan förslagsvis diskuteras någonannanstans. Det var inte det denna intervju handlade om.

Kom gärna med fler kommentarer och frågor om Karls intressanta intervjusvar!



Amarso says:

Okej, jag kan förstå om du helst inte vill att det diskuteras på din blogg. 🙂

Jag kan kommentera angående barn och samtycke, som jag tycker Karl har för lite fakta och uppfattning om.
Det är inte så, att bara för att en pedofil (eller nepiofil, vilket jag också är) VILL ha sex med barn så har de det. Och det vill säga vilket som helst slag av sex. Bara för att man KAN manipulera ett barn betyder det heller inte att man kommer göra det. Att säga att pedofiler är manipulativa på det viset är tecken på att inge begripa vad pedofili handlar om. Vad känslorna går ut på och hur de kan yttra sig. Vilket ansvar man faktiskt *känner* för barn. Man kan prata om övergrepp som sker *parallellt*, men inte i samband med pedofili.
Dessutom behöver inte samtycke vara det mest kritiska, utan mer att se på lång sikt om det som sker är lämpligt. Det finns många sexuella aktiviteter en vuxen kan ha med ett väldigt litet barn, men som inte alls behöver vara skadliga för barnet.
Öht tycker jag Karl har en väldigt klychig bild av barn, kanske för att han inte är intresserad av dem främst, utan av ”könsmogna tonåringar”? Ålder har inget med kärlek att göra, det viktiga är att det finns ömsesidighet. Tonårningar skulle däremot kunna tillskrivas en större risk att fara illa av sex som kanske inte var lämpligt för dem. Dels för att barn har en bättre läkförmåga om de varit med om något obehagligt och dels för att en tonåring står närmare att bli en vuxen individ.
Att kategoriskt mena på att barn inte kan samtycka bara för att de är så små och oförstående är bara fel och moralism.
Sex mellan barn och vuxna och sex mellan en vuxen och en som bara är yngre kan inte se lika ut, men det kan ändå vara sex i relationen mellan alla parter.
Nej, Karl, du behöver lära dig mer om sex, kärlek och vad ömsesidighet och förtroende har för innebörd, innan du kastar ur dig att verkliga relationer till minderåriga inte kan fungera. Du är berättigad till din tro och åsikt, men du ska inte tänka att det är en universell sanning.

Annars kan vi ju ta och förbjuda sex och närhet överhuvudtaget, så ”behöver ingen komma till skada”.
SÅ farligt är inte sex.
Allt i tredjeparts ögon, som inte har med saken att göra!



Karl Wikman says:

Korta svar till Amarso:
1) Jag har inte påstått att pedofiler automatiskt har sex med barn, bara för att de vill det. Det vore ju löjligt att påstå. Majoriteten av alla pedofiler rör säker aldrig ett barn på ett sexuellt vis i hela sina liv!

2) Jag jar inte sagt att pedofiler är manipulativa. Jag skrev att barn lätt kan bli manipulerade.

3) ”Ett barn kan mycket väl samtycka till sexuella handlingar” skriver jag. Varifrån du då får ”Att kategoriskt mena på att barn inte kan samtycka bara för att de är så små och oförstående är bara fel och moralism” är för mig obegripligt. Läs ordentligt och försök förstå vad jag skriver.

Jag menar att barn kan samtycka. Jag menar också att barn inte har en fullt utvecklad förmåga till samtycke – två helt förenliga åsikter. ”Förmåga till samtycke” handlar om hur intellektuellt utvecklad man är – hur väl man kan stå upp och försvara sig själv och sina rättigheter verbalt när någon i auktoritetsställning kommer med order eller manipulationer.

Det är i efterhand svårt att skilja på om ett barn har utsatts för ett övergrepp eller fullt ut samtyckt till en sexuell handling med en vuxen. Det är själva kärnan i poängen jag försöker göra. Därför bör man kanske använda sig av försiktighetsprincipen här?

Jag tror också att det kan finnas sexuella kontakter mellan barn och vuxna som inte är skadliga för någondera parten. Sådant beror både på den omgivande kulturens värdering och på det konkreta fallet. Jag tycker också att vi bör verka för ett samhällsklimat där man inte i onödan hetsar upp sig och skriker ”övergrepp” så fort man hör talas om att barn har haft sex med vuxna. Likväl kan jag tycka att det är lämpligt att ha en lag som förbjuder sex med minderåriga – för barnens skull. Båda dessa önskar jag för att det minskar risken att någon kommer till skada.

4) ”Öht tycker jag Karl har en väldigt klychig bild av barn” – förklara gärna. Och läs ännu en gång det där jag skrev i stycket där jag skriver att ”Ett barn kan mycket väl samtycka till sexuella handlingar”… Är det en klyschig och inskränkt bild? Ge exempel på när jag använder klischébilder, är du snäll.



Amarso says:

Jag tog mig väl lite frihet att övertolka dina svar eftersom jag ansåg, just som jag skrev, att de var av en klyschig karaktär. Alltså så som majoriteten föreställer sig. En väl hög grad av ”försiktighetsprincip”.

Ja, barn kan manipuleras, och det sker dagligen, hundratusentals gånger. Genom föräldrar som tvingar och förmanar sina barn till ditt och datt. Små beslut vuxna gör som kan få förödande följder i senare skede. Varför skulle sex vara så ”märkvärdigt”? Som jag ser det så handlar det om intimitet. Att barn får lära sig närhet och kärlek, inte att de ”ska ha sex”. Utan sex för att det är skönt! För att man mår bra av närhet.
Bara för att det är en vuxen som kommer med ett förslag behöver inte det betyda att det blir mer omjämlikt mellan parterna, i jämförelse om ett barn kommer med samma förslag. Tillit är ordet.

Jag har två saker till att säga, och det är dels att tredjepart ska INTE ha något att säga till om, eftersom det inte speglar vad barnet tyckte/tycker (såvida inte barnet börjar uttrycka det senare) och att det inte speglar aktiviteten i sig på ett neutralt sätt.
Det andra är att lagar INTE förhindrar att barn har eller inte har sex med ”de de borde ha sex med” eller med vuxna, som bara vill dem väl, ELLER någon som är ute efter att utnyttja.
Så enkelt är det och det är där jag tycker du har missat en hel del.
Det kan vara enkelt att gå på moralpanickörernas myter och teorier om barn och sex. Men jag tycker man ska se i ett vidare perspektiv och framförallt våga ifrågasätta. Samla fakta och inte hyckla kring barn och måla upp dem till något vackert som man som vuxen bara får betrakta på avstånd. Barn och vuxna kan och ska mötas, både spirituellt och sensuellt. Inte idag, men i en framtid. Det är mitt mål. Äkta barnkärlek.
De som inte tror på det kan hålla tyst, skulle jag vilja, eftersom de ändå inte ser helheten eller begränsar sin intelligens och instinkt. Framförallt begränsar man barnen, vilket gör mig mest arg.



Pedofilen som förgrep sig på mig skaffade sig två drömjobb: först var han lärare sedan barnläkare! Som lärare var det naturligtvis ”titta men inte röra” men som läkare hade han fria händer. Var klär man av sig naken frivilligt? Hos farbror doktorn, förstås (Exempel: Carl Troilius). Eller hos massören (Exempel: Tito Beltran). Efter att ha skrivit om min påtvingade sexuella debut i Trasdocka (Ordfront 2006) fick jag veta att mina 9-åriga småsystrar blivit undersökta ”gynekologiskt” av samma läkare som förgrep sig på mig sedan han fört mig utomlands som en annan Humbert Humbert. Han skickade f.ö. Lolita till mig och skrev att den handlade om honom och mig..



Poe says:

> Yvonne Domeij: Intressant att höra men förstår inte riktigt varför du postat detta som en kommentar till intervjun med Karl Wikman. Var finns kopplingen?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

et cetera
%d bloggare gillar detta: