Hebefilt perspektiv











{mars 3, 2008}   De borderlinenormala hebefilerna och solidariteten

När man diskuterat från ett hebefilt perspektiv ett tag så börjar man känna igen två former av skepsis mot begreppet. En form av skepsis ”uppifrån”, från de ”normalsexuella”, och en annan form av skepsis ”nerifrån”, från människor tillhörande ”tyngre” sexuella minoriteter såsom pedofilerna, nekrofilerna och zoofilerna (den s.k. triaden).

De ”normalsexuella” människorna slänger ofta ur sig saker som ”Hebefili, vad är det för nåt? Det är väl nåt slags pedofili. Bara att ni försöker va lite märkvärdigare och finare i kanten än småbarnsknullarna”. Medan triadenmänniskor ofta ifrågasätter begreppet hebefili från sin horisont och kan tycka antingen att det inte bör betraktas som en sexuell minoritet överhuvudtaget eftersom det inte är det minsta udda att tända på tonåringar eller – särskilt i de fall då preferenserna riktar sig mot yngre tonåringar – att vi borde göra gemensam sak med pedofilerna.

Jag har haft en del intressanta diskussioner med människor från triaden. Det man märker snabbt är att det finns ett stort lidande bland dessa människor. Ofta kan och/eller vill de inte leva ut sin läggning, vilket naturligtvis måste vara oerhört frustrerande. Dessutom måste de smussla och dölja sin läggning inför släkt, vänner, bekanta och arbetskamrater. Det finns ett sånt massivt hat mot dessa människor. För något som de inte rår för. Den läggning de har råkat få. Som tidigare sagts så bör ingen människa avkrävas ansvar eller skuldbeläggas för sin läggning. Det är för sina handlingar man ska bära sitt ansvar.

Som hebefil, i vart fall i ett land som Sverige med en åldersgräns för sex på 15 år, är man förstås oerhört priviligierad jämfört med t.ex. pedofilerna. Vi har – även om Thomas Bodström vill ändra på detta – goda möjligheter att leva ut vår läggning så länge som vi är beredda att stå ut med en och annan gliring (”Är hon inte alldeles för ung för honom?” osv). Annorlunda är det i stora delar av USA, där en 18-årsgräns är vanlig. Detta har lett till att de amerikanska hebefilerna har ”pedofiliserats” och ofta upplever de sig som en och samma grupp (”girl lovers” eller ”boy lovers”) trots att deras preferenser i grund och botten riktar sig mot helt olika saker (det förpubertala respektive det pubertala).

Vid samtal med människor från triaden har jag också förstått att det finns en historiskt betingad oro för vad begreppet hebefili kan komma att betyda om det vinner mark. Detta hänger samman med de homosexuellas kamp för acceptans som ju varit en enorm succé från 1960-talet fram till idag. 1973 respektive 1993 togs störningsklassningen av de homosexuella bort ur de psykiatriska standardmanualerna DSM och ICD. Idag är man på väg att införa en möjlighet för dem att gifta sig och bögarna är hela schlager-Sveriges gullegrisar.

Från triaden upplever man att bögarna – som för inte så länge sen (minns Kejne- och Haijbyaffärernas 50-tals-Sverige) var nästan lika föraktade, förföljda och bespottade som de själva – totalt sålde ut solidariteten med de andra minoriteterna i syfte att bli accepterade. Rädslan finns nu för att vi hebefiler (som i likhet med de homosexuella kan ses som ”avvikare light”) skulle vilja gå samma väg. Och det finns det nog en del hebefiler som vill. Jag har tidigare påtalat det oetiska i detta och jag hoppas att det inte kommer att bli så. Men man måste förstå oron som finns.

Det är viktigt att stå upp för allas rätt till sin sexuella läggning (vilket INTE – som motståndarsidan försöker ge sken av – betyder att man accepterar några övergepp på barn eller andra). Och man kan inte heller isolera de olika minoriteternas intressen från varandra. Ett samhällsklimat där det är accepterat att diskriminera och förfölja minoritetsgrupper drabbar oss alla. Det gör luften tjockare att andas. Folk blir tvungna att vakta sin rygg hela tiden. Även människor som inte tillhör någon minoritet alls drabbas. Till exempel så har män som arbetar inom förskolan berättat om vilket helvete de fått när pedofilhysterin flammar upp med jämna mellanrum och de misstänkliggörs. Acceptans för alla sexuella minoriteter är ett gemensamt intresse för oss alla som vill ha ett fritt och öppet samhälle.



Poe's drinking buddy says:

Värst vad liberal du har blivit! Hur ser du på skattefusk och knark? 🙂



Amarso says:

Härligt är det att se solidaritet!

Keep it up.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

et cetera
%d bloggare gillar detta: