Kandidat nr 2 i omröstningen Tidernas Tolv Tuffaste TonårsTjejer (TTTTT): Vanessa Paradis.

Att Vladimir Nabokovs tragiske hjälte Humbert Humbert tillbringar sina ungdomssomrar på den franska rivieran är knappast en slump. Få folkslag kan konkurrera med fransmännen när det gäller raffinerad Lolitakultur- och kult (japanerna kan det förstås). Vanessa Paradis är idag mest känd som den amerikanske skådespelaren Johnny Depps fru och som mor till deras två barn. Hennes genombrott kom dock på ett annat sätt.

Inte ens 15 fyllda sjöng hon denna hyllningssång till den svarte taxichauffören Joe. Om du kan franska och om du läser in något i texten om unga tjejer, svarta män och deras stora penisar så är det ditt fel, inte mitt, och absolut inte Vanessas:

Detta var Vanessas stora hit. Efter den gjorde hon några uppföljare, spelade in lite film innan hon slog sig till ro med Johnny Depp. Men så mycket mer av hennes karriär blev det inte. Denna låt är dock också värd att minnas:

”Jag förstår inte vad en 16-åring kan se hos en man i din ålder!” Så utbrast en ung kvinnlig vän när jag berättade om min senaste dejt. Senare la hon till, uppenbart upprörd ”Det handlar förstås bara om sex.!” och ”Har du en stor jävla kuk eller? Är det det som det handlar om? Va? Svara!”

Den här typen av reaktioner är inte helt ovanliga när relationer med stor åldersskillnad kommer på tal. Johanna Sjödin har skrivit utmärkt om det urbota korkade i detta i ett blogginlägg nyligen. Det är märkligt att det ska vara så svårt att förstå att en yngre och en äldre kan få glädje och behållning utav varandra. På många olika plan.

Den sexuella delen ska man förstås inte förneka. I ett möte mellan en erfaren och mogen människa och en ung och nyfiken finns goda förutsättningar för riktigt bra sex. Och jag har faktiskt också hört flera unga tjejer framhålla som ett bland flera skäl emot att träffa jämnåriga killar: ”De har pyttesmå kukar”.

Men det behöver verkligen inte bara handla om sex (och skulle det göra det i något fall, är verkligen ”bara” bra sex så himla farligt?). Erfarenhet och nyfikenhet blir ofta en lyckad kombination på andra plan. Vid intellektuella diskussioner (ja, det finns faktiskt både intelligenta och intellektuella tonåringar!). Vid myskvällar framför en film på TVn. På skogsutflykter. Vid bullbak. Ja, vid i stort sett vad tusan som helst som människor som gillar varann brukar syssla med.

Inte heller stämmer det att det bara är den äldre som har något att lära den yngre. Det fungerar åt andra hållet också. En begåvad ung människa har i regel mycket känsliga tentakler för vad som rör sig i tiden. Som äldre kan man lära sig mycket vid möten med yngre så länge som man undviker den fåniga inställningen ”Jag är äldst så jag vet alltid bäst” som många vuxna tyvärr har.

Ska det vara så svårt att begripa? Eller är det möjligen inte i begripligheten som skon klämmer? Det kanske i stället helt enkelt handlar om den gamla välkända missunnsamheten och bitterheten från människor som aldrig vågar ta sig för något som är det minsta mot strömmen när de ser hur en del andra törs.