Kommentarer till Den tragiske Humbert Humbert

Av: Bokrecension: Trasdocka av Yvonne Domeij « Hebefilt perspektiv

Bokrecension: Trasdocka av Yvonne Domeij « Hebefilt perspektiv — Fri, 02 May 2008 19:50:02 +0000

[...] om att han, sedan hon till sist lyckats komma ifrån honom, skickade henne Vladimir Nabokovs roman Lolita och skrev att den handlade om henne och honom. I den röda boken får vi läsa hur den tonåriga [...]

Av: Poe

Poe — Thu, 24 Apr 2008 11:50:10 +0000

> Yvonne Domeij: Själv har jag ännu inte läst den i Aris Fioretos tolkning, men det ska jag defintivt göra nu. Tack för tipset! Jag föredrar också Adrian Lynes filmvergen.sion framför Stanley Kubrick även om de har olika styrkor och svagheter. Till exempel så tycker jag att Peter Sellers gör en mer övertygande Clare Quilty än Frank Langella. Det låter som en hemsk upplevelse du var med om som barn. Jag ska köpa din bok och läsa den. Skriver kanske en recension av den här på bloggen.

Av: Yvonne Domeij

Yvonne Domeij — Thu, 24 Apr 2008 09:12:30 +0000

Jag har läst böckerna, dvs tidigare översättningar, originalet och den senaste (lysande) översättningen av Aris Fioretos. Just Aris Fioretos tolkning ger plötsligt boken Lolita en annan dimension, den framstår som vacker och konstnärlig. Jag har även sett filmerna, dels den klassiska, dels den senare, som jag föredrar eftersom den verkar mer trovärdig i mina ögon. Sedan har jag skrivit min egen Lolitaberättelse om hur jag som barn fördes bort av en pedofil barnläkare för att utnyttjas sexuellt under några månader av honom. I den boken, Trasdocka (Ordfront 2006)diskuterar jag både boken Lolita och filmerna. Trasdocka finns också som ljudbok och i pocket nu.

Av: TTTTT, kandidat nr 7: Victoria Clemm Poe « Hebefilt perspektiv

TTTTT, kandidat nr 7: Victoria Clemm Poe « Hebefilt perspektiv — Sun, 23 Mar 2008 21:01:12 +0000

[...] påverkat hebefil kultur genom att den används som en nyckeltema i första kapitlet i Nabokovs “Lolita” där Humbert Humbert möter sin barndomskärlek Annabel Leigh (obs! den typiskt nabokovska leken [...]

Av: FlashX

FlashX — Sat, 15 Mar 2008 20:29:41 +0000

Underbart vacker och tragisk film om förbjuden kärlek! Fast det är ju inte politiskt korrekt att visa fungerande hebefila relationer med minderåriga flickor så vad hade man förväntat sig…(?)

Av: Poe

Poe — Sat, 15 Mar 2008 18:39:43 +0000

-> goodgrove: Intressant att filmen gjorde sånt intryck på dig trots att du inte såg den till slutet. Ja, du måste helt klart leta rätt på den. 1997 års film är lätt att hitta på DVD. 1962 års är svårare. Den ingår i en Stanley Kubrick-box men jag har inte sett den till salu separat. Om du gillar att läsa är boken ett tips också. Det är skriven på fantastisk engelska, vilket är ännu mer imponerande när man tänker på att det inte var engelska utan ryska som var författarens modersmål.

Av: goodgrove

goodgrove — Sat, 15 Mar 2008 16:58:35 +0000

Alltså, jag har letat länge efter den här filmen. Jag vet att jag såg den när jag var 10-11 år och var ensam hemma, men jag gick och lade mig innan den slutade, något jag ångrar, för jag har aldrig riktigt lyckats släppa den. Jag mindes nämligen inte vad den hette, och hade för mig att tjejen i filmen hette Lola, men det var också allt. Så jag lade liksom ner att hitta den för något år sedan. Jag var väl helt enkelt inte tillräckligt insatt kring det här området.

Aja, tack i alla fall. Nu måste jag ju se klart den. Tyvärr minns inte mitt minne om det var den från 62 eller den från 97 som jag såg…

Av: Amarso

Amarso — Wed, 12 Mar 2008 14:07:47 +0000

Jag har också sett filmen, efter mycket tvivel och tveksamhet.
Jag kände så starkt på mig att filmen skule vara så deprimerande som jag anade.
För mig framstår den hebefila kärleken, tolkningen av den, i filmen som vacker, glödande het och i det närmaste ångestladdat stark.
Tyvärr tycker jag dock att filmen fördömer så mycket, går igenom så många klyschor, och just att ta karaktären Quilty som nån slags pedofil men som på hänsynslöst vis manipulerar flickor, känns bara så fel.
Det är en unik story, javisst. Men vad vore den inte om man istället kunde tänka sig att barnkärlek kunde vara något vackert och att det faktiskt kan fungera?
Själv mådde jag illa mot slutet, eftersom Humbert i princip bara ville få vara med sin Lolita, medan hon var kallhjärtad, manipulativ och egoistisk, samtidigt som hon skulle vara så ”oskyldig” som flickor ”ska” vara. Hon var 12 i boken, i början, men här är hon 14. Det är en enorm skillnad, dessutom. Dessutom var Dominique Swain 17 när filmen spelades in, vilket syns direkt. ”Lolita” var för övrigt märkligt labil, även för att vara en tjej i puberteten.

Jag vet inte om jag kommer se om den. Den var som sagt ytterst deprimerande, och min bild av hebefili ser INTE ut som i filmen, om man inte ska bli gravallvarlig och se på hur samhället idag fördömer kärlek mellan unga tonårstjejer och medelålders män.
Filmen var som en enda lång pekpinne; ”det är fel!”.